Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Nytt diagnosverktyg för komplicerade cancerfall

Nyhet: 2018-08-28

Bättre behandling vid svårdiagnostiserad cancer väntas bli följden av ett nytt diagnosverktyg utvecklat av cancerforskare vid Sahlgrenska akademin och läkare på universitetssjukhuset. I fokus för deras studie, publicerad i tidskriften JCO Precision Oncology, står en enskild lungcancerpatient.

– Vi tror att analysmetoderna som använts ganska omedelbart får stor betydelse för att hjälpa patienter som saknar korrekt cancerdiagnos, säger Jonas Nilsson, professor i experimentell cancerkirurgi och föreståndare för Sahlgrenska Cancer Center.

Patienten kom till Sahlgrenska Universitetssjukhuset med en lungcancer som återkommit flera gånger, trots olika behandlingar på sjukhus. Patienten avled i sin sjukdom men bidrog före sin död med ett flertal biopsier till forskningen.

Nyckeln till en korrekt diagnos i det aktuella fallet visade sig vara att i detalj utröna och definiera tumörens karaktär och ursprung, som inte rimmade med den kliniska bilden. Vägen dit gick via ett stort antal undersökningar och analyser före och efter patientens bortgång.

Överraskande resultat av analyserna

Det omfattande analysarbetet bjöd under resans gång på många överraskningar. En av dem var tumörens starka tillväxt när en biopsi förts in under huden på möss. En annan analys visade att det inte handlade om en traditionell lungcancer, snarare en neuroendokrin (hormonproducerande) cancer. Tumören visade sig också ha en oväntad mutation i en speciell cancergen kallad BRAF, som är vanligt förekommande vid hudcancerformen malignt melanom.

– Det mest anmärkningsvärda med detta var att det innebar att patienten kunde behandlas med så kallade BRAF-hämmare, som hade effekt och också gjorde att patientens tumör krympte. Även patientens tumör som växte i mössen växte långsammare när mössen behandlades med BRAF-hämmare. Men tyvärr återkom tumören efter ett halvt år, och patienten avled, säger Jonas Nilsson.

Bilder förstärktes av den så kallade mutationssignaturanalys som gjordes, och visade att tumören i själva verket hade sitt ursprung i en mutation i patientens hud, förklarar Joakim Karlsson, doktorand i bioinformatik och en av tre försteförfattare.

– När solens UV-ljus träffar hudceller så uppkommer ett mycket karaktäristiskt mutationsmönster vid lagningen av UV-inducerad DNA-skada. Alla biopsier från patienten som vi hade analyserat hade detta mönster, säger han.

Kan öppna för annan behandling

En jämförelse med RNA-sekvenseringsdata från 9 000 tumörer i databasen The Cancer Genome Atlas (TCGA), visade att biopsierna från lungcancern hade över 90 procents likhet med malignt melanom.

Värdet av att tillämpa många olika avancerade och moderna analyser på mer komplicerade tumörer, för att kunna ge rätt behandling, betonas av Joakim Karlsson och övriga två försteförfattae, Roger Olofsson Bagge och Akif Demir, kirurg respektive patolog på universitetssjukhuset.

Många behandlingar är godkända av Läkemedelsverket för en viss diagnos, men inte för en annan. Korrigering av en diagnos kan därför leda till att patienten med komplicerad cancer plötsligt får tillgång till en annan och mer adekvat behandling.

Titel: Mutational Signature and Transcriptomic Classification Analyses as the Decisive Diagnostic Tools for a Cancer of Unknown Primary

Kontakt: Jonas Nilsson

Bilder: Cancerpatient på sjukhus (foto: iStock), porträttbild Jonas Nilsson och nedan försteförfattarna bakom studien; Joakim Karlsson, Roger Olofsson Bagge och Akif Demir (foton: Elin Lindström Claessen)

AV:

Artikeln publicerades först på: sahlgrenska.gu.se

Sidansvarig: Ingela Stave|Sidan uppdaterades: 2006-12-20
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?