Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Adiela Adriana Correa Marinez

Forskare

Adiela Adriana Correa Marinez
Forskare
adiela.adriana.correa.marinez@gu.se


Avd för kirurgi vid Institutionen för kliniska vetenskaper (Mer information)
Sahlgrenska Universitetssjukhuset
413 45 Göteborg
Besöksadress: Blå stråket 5, vån 3 SU/Sahlgrenska , 413 45 Göteborg

Om Adiela Adriana Correa Marinez

Avhandling - Aspects on colostomy construction, complications and stoma function

Disputation:
Tid: 2019-05-24 kl 09:00 -11:30

Länk till avhandlingen och kort sammanfattning finns här på Adiela's profilsida

Komplikationer vid stomioperationer går att påverka
En stomi är en avledning av tarmen igenom bukväggen där avföringen samlas in i en påse. Den får sitt namn beroende på vilken del av tarmen som tas ut igenom bukväggen (tjocktarmsstomi – kolostomi eller tunntarmsstomi – ileostomi) och hur den konstrueras (änd, loop, eller split). Varför man behöver en kolostomi varierar från godartade till elakartade tillstånd och kan vara permanent eller temporär. Stomin kan göras antingen som en avlastning av tarmen eller efter man har opererat bort en bit tarm och det inte går att genomföra en ihopkoppling av tarmen. Stomikomplikationer är vanliga och sifforna varierar mellan 21–70 procent enligt rapporter från olika studier.

- Min forskning handlar om att studera kirurgisk teknik under kolostomikonstruktionen. Syftet med min forskning är också att identifiera riskfaktorer som kan påverka utvecklingen av stomikomplikationer, detta för att kunna förbättra stomifunktion och förhoppningsvis patienternas livskvalitet, säger Adiela Correa Marinez, överläkare i kirurgi, på område 2 (inom kolorektalsektionen) Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Viktigt identifiera riskfaktorer både före, under och efter operationen
Riskfaktorer kopplade till stomikomplikationer har identifierats, som till exempel patientrelaterade faktorer såsom hög ålder, högt BMI, akut kirurgi och diabetes.
Kirurgisk teknik under stomikonstruktion är väldigt viktigt. Vilken sorts stomi man anlägger, placeringen av stomin i bukväggen, hur tarmen dras igenom bukväggen, hur snittet i muskelskidan i bukväggen utförs, vilken storlek öppningen i bukväggen har, samt om det är nödvändigt att förstärka bukväggen runt stomin med ett nät är olika exempel på många frågeställningar bakom den kirurgiska tekniken.

- Jag tycker att stomival och medvetenhet om kirurgisk teknik under konstruktion av en kolostomi kan minska frekvensen av stomikomplikationer och förbättra stomifunktionen samt patienternas livskvalitet. Resultaten i en av mina studier visade dock inte någon skillnad i förekomsten av parastomal bråck* mellan tre olika jämförda kirurgiska tekniker under kolostomikonstruktion. Hög ålder identifierades som riskfaktor för utveckling av parastomal bråck.

- Vi har funnit att patienter ofta accepterar sin stomi, och det är viktigt att se att de flesta patienterna har ett fullvärdigt liv. När det till exempel gäller patienter som opererats för ändtarmscancer, så upplevde nästan 90 procent av patienterna att de inte hade några begränsningar i sitt liv trots sin stomi. Detta är ett betydelsefullt budskap att förmedla till andra patienter som kommer att bli opererade och får en kolostomi.

*Parastomalbråck

Ett parastomalbråck innebär att öppningen i bukväggen där stomitarmen passerar blir större och låter andra delar av tarmar passera igenom. Ett parastomalbråck har definierats som en utbuktning i närheten om stomin. De flesta patienter med parastomalbråck är asymtomatiska. De flesta gånger kan man behandla ett parastomal bråck utan kirurgi med hjälp av en bråckgördel, men vid ökat besvär kan det behövas operera.

 


 

Sidansvarig: Susanne Lj Westergren|Sidan uppdaterades: 2013-10-10
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?